Något i detta stuk gick min historia för Milla. Så mkt skratt säger jag bara..

Nu sitter vi här i vår eka utan åror.
Utan mat, utan värme, utan åror helt enkelt.
Maten försöker vi fånga med våra naglar
men gäddan är för hal för oss.
När det regnar på oss så hoppar vi ner i vattnet och vänder på
ekan så vi har tak över huvudet.
Efter ett tag så börjar solen stråla igen och
vi lägger oss i båten och väntar på att våra kläder ska torka.
Nu har det gått 5 år. Vi har kommit två meter.
När vi blir bajsiga så putar vi ut röven över ekan och skiter.
Så det luktar bajs och inga fiskar vill längre komma till oss.
Nu har det gått 10 år nu har vi kommit ytterligare en meter.
Med hjälp av våra armar.
Vi blir smalare och smalare tillslut är vi bara ett skelett med
ett par ögon och efter 55 år så kommer vi i land.
Tappra hjältar!




Men det är dubbelt så lång men får korta av den lite..


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0